Vardagen på Hven

Vardagen på Hven

365 dagar om året.

Biblioteket på Hven

HistoriaPosted by Eva Pettersson Sun, September 24, 2017 13:34:14

BIBLIOTEKET PÅ VEN, 85 ÅR, ÅTER I URANIENBORGSSKOLA.

EN TILLBAKABLICK.

I Sankt Ibbs krönikebok berättat förre kyrkoherden Sigvard Johansson om hur biblioteket på Ven kom till och om dess vidare öden.

Det var till stor del Oscar II:s förtjänst att biblioteket grundades. Under hans regeringstid anordnades varje år en kunglig hovjakt på Ven. Det var regel att jägarna för varje bomskott skulle böta 50 öre. Den 5 september 1899 överlämnade Oscar II 1000 kr av bötespengarna till Sankt Ibbs församling, att användas till ett bibliotek på Ven. I en biblioteksmatrikel läser man, att kyrkoherde Ihrén fick i uppdrag att inköpa böcker för 100 kr där av och resten bildade "Hvens biblioteksfond", vars avkastning skulle användas till bokinköp. Böckerna placerades i skolan, stadgar för utlåningen gjordes upp av kyrkoherde Ihrén och godkändes av kungen. Så började ”Hvens sockenbibliotek” sin verksamhet med kantor Nils Nilsson Zoilus som bibliotekarie. Det var under många år framåt församlingens kantor som ansvarade för skötseln av biblioteket.

Ett porträtt av Oscar II, skänkt till skolan av kyrkoherde Ihrén, har nu tagits till heders och har sin självklara plats i det nya biblioteket. Under tavlan står att läsa ett protokollsutdrag om konungens donation.

Församlingen blev huvudman för biblioteket och ett årligt anslag beviljades av kyrkostämman. Den kungliga donationen användes endast delvis och fonden fick växa. Trots att biblioteket inte kunde erbjuda något stort urval av böcker, blev det flitigt utnyttjat från början, vilket framgår av gamla lånejournaler.

I dessa kan man också tydligt se vem som lånade vad, ty för varje gång en viss bok lånades antecknades noggrant låntagarens fullständiga namn

År 1924 ändrades namnet till S:t Ibbs folkbibliotek.

Av församlingen anslogs årligen 90 kr till bibliotekets drift, därtill kom statsbidrag med samma belopp och avkastningen av fonden. Bibliotekarielönen var ända till 1956, 40 kr per år

I början av femtiotalet försummades skötseln av biblioteket och utlåningen skänk kraftigt. Ett tusental gamla böcker, inlåsta i stora skåp på en oeldad, dammig vind, var föga lockande.

1952 utsågs pastor Sigvard Johansson att i kantorns ställe sköta biblioteket. Nu ordnades hela bokbeståndet upp med hjälp av Malmö Centralbibliotek. Föråldrade böcker rensades ut, nya köptes in och en kortkatalog påbörjades. Biblioteket flyttades till nuvarande läkarmottagningens lokaler och hade sedan öppet lördagar 15 - 16. Låntagarna återvände och lånesiffrorna steg.

Pastor Johansson avslutade 1957 en korrespondenskurs för folkbibliotekarier, vilket medförde att biblioteket fick högre statsbidrag och mera litteratur kunde köpas in. Biblioteket hade öppet endast 1 1/2 timme i veckan men var tillgängligt även på andra tider som referensbibliotek för studiecirklar och andra intresserade.

1959 inkorporerades Ven i Landskrona kommun, varför statsbidrag för Vens bibliotek inte längre kunde erhållas. Året därpå tog kommunen över ansvaret och S:t Ibbs folkbibliotek upphörde till namnet och blev en filial till Landskrona stadsbibliotek.

Sedan kyrkoherde Johansson pensionerats, skötte Gunhild Andersson biblioteket fram till den 1 mars 1984, drygt 20 år. 1966 fick biblioteket nya och större lokaler i Vengården. Med tiden for emellertid huset illa och det är därför mycket glädjande att biblioteket nu kan flytta tillbaka till Uranienborgs skola där det först grundades.

Då filialen vintertid tyvärr bara har öppet en timme i veckan, är det desto lyckligare att biblioteket nu också kommer att utnyttjas dagligen som skolbibliotek.

Ny filialföreståndare är Gunilla Welin, Sankt Ibb, och söndagen den 6 maj invigs det nya biblioteket under Oscar II:s välvilliga blickar,

Bodil Silwer

Filialchef på Landskrona stadsbibliotek


I dag används biblioteket flitigt av skolan och många besökare kommer dit. Under sommarmånaderna är där öppet två gånger i veckan och under vintern en gång per vecka och så är där sagostund för barnen en gång per vecka.



  • Comments(0)//blog.hveniordochbild.se/#post598

Hemvärnsövning 1965

HistoriaPosted by Eva Pettersson Thu, September 14, 2017 08:28:30

Hvens Hemvärn slog tillbaka angripare , NST 23/2 -65

En fientlig invasionsstyrka hade tidigt på söndagsmorgonen landstigit vid södra sidan av Hven. Lokalförsvarsförbandet hade tidigare som en säkerhetsåtgärd besatt respektive hamn på ön. Emellertid förelåg fara för att försvararna skulle bli angripna i ryggen varför hemvärnschefen på ön, skolvaktmästaren Erik W Nilsson omedelbart larmade öns hemvärn att skyndsamt samlas vid förrådet och därifrån bege sig ut på ön för att söka förhindra landstigningsstyrkan att gå till anfall mot lokalförsvarsförbandet. Drabbningen kom också att utkämpas strax invid författarinnan Alice Lyttkens gård på sydöstra delen av ön, där Hvens hemvärn kunde slå tillbaka angriparna och därmed hjälpa lokalförsvaret.

Detta var förutsättningarna och förlopp för den realistiska hemvärnsövningen som ägde rum på Hven på söndagsförmiddagen under ledning av kapten Staaff, Hälsingborg, biträdd av fanjunkare Sandström från P7. Redan på lördagskvällen satte man igång med teori på Västra skolan under ledning av fanjunkare Sandström, som gav hemvärnsmedlemmarna en ingående kännedom om min- och sprängtjänst. På söndagsmorgonen gick larmet till samtliga medlemmar inom Hemvärnskåren. Alla kom snabbt till samlingsplatsen, där hemvärnschefen utdelade sina order till mannarna som snabbt gav sig ut för att hejda den angripande styrkan som bestod av en mål trupp ur hemvärnskårens medlemmar. Efter övningen avslutade samlades man på Västra skolan där förplägnadslottorna bjöd på varm buljong och smörgåsar samt kaffe, var under kapten Staaff frambar ett varmt tack för undfägnaden samt tackade hemvärnet för gott intresse och god uppslutning vid dagens övning. Efter förplägnaden fortsatte man med spräng övning vid Backafallen utanför Prästlönebostället, en tillämplig av lördagskvällens teoretiska min- och sprängtjänst.

Vid stridsövningen togs första gången i bruk en gåva som skänkts av Hvens Lottaavdelning till Hvens Hemvärnskår i anslutning till Hemvärnets 25-årsjubileum som infaller i år. Gåvan består av en Walkie-Talkie d.v.s. en radio för ultrakortvåg, varigenom man kan ha förbindelse med högkvarteret.



  • Comments(0)//blog.hveniordochbild.se/#post596

Hvens If

HistoriaPosted by Eva Pettersson Mon, September 11, 2017 15:06:22

Den 4 september 1935 bildades Hvens IF på Cafe centrum.
Det kostade 50 öre att bli medlem och sen 25 öre i månaden.
I slutet på året var 32 pers medlemmar och inträdes Avg höjdes till 5:- och månadsavgift till 50 öre.

1936 började föreningen arrendera mark av Per Bengtsson, marken bakom de hus jag bor i nu. Denna åkermark förvandlades med ideella krafter till en fotbollsplan och friidrottsbana. Har plockade man sten, räfsade, och sådde gräs. Gräsfröerna skänkte Gösta Alm på Kungsgården.

Här är klubbtröja och flagga. Dessa finns på Nämndemansgården, Hvens Hembygdsgård





  • Comments(0)//blog.hveniordochbild.se/#post595

Folkskolan på Hven

HistoriaPosted by Eva Pettersson Sat, September 09, 2017 13:28:35
I morgon på Kulturarvsdagen kommer Nämndemansgården ha en utställning om Folkskolan som blir 175 år i år.

precis som flera andra år har jag tagit de materialet jag har inom de område som ska visas. I fjol gjorde jag en ganska stor utställning med foto och tidningsklipp om Plastfabriken på Ön.

Den utställningen, liksom Utställningen jag gjorde till Hvens frivilliga brandkårs 100 års jubileum, skänker jag så klart till platsen där de ställs ut. Det glädjer mig att brandkåren varje år att fram utställningen på sin årsdag.

Men på Hven började undervisningen, långt innan det var lagstadgat. Här bedrevs skola i hemmen, med en ambulerande lärare. Det var vissa veckor i olika hem.

Här fanna även Tysta skolan/ dövstumma skolan som delvis fanns på samma ställe, fast fick inte blandas med de "vanliga" barnen. Göran Skytte har gjort en fantastisk skuldran i sin Bok Brev från tystnaden. Huvudpersonenen i boken är hans mors morfar och de brev han skrivit och fått under andra delen av 1800- talet. Jag rekomenderar er som är intresserade att läsa den.

Mer om skolan finns att läsa i Rönneberga härads skolhistoria från 1942

Uppgifter från Sankt Ibbs församling 1790, här finns ingen skolinrättning med hus, dock neglicheras inte barnens undervisning, utan det finns en anställd skolmästare som går omkring i Byn. Var 8 onde dag flyttar skolan från det ena numret till det andra, tillika skulle skolmästare bo och äta där. Förutom detta håller han varje helgdag efter slutad gudstjänst läsmöte med ungdomen, om sommaren uppe i kyrkan om vintern där han bor.

Fru Petronella Beata Mildahn, född Taison, var änka efter Landskrona Sockerbruksområdet grundläggare Johan Jurgen Mildahn. De sista åren av sitt liv bodde hon på Uranienborgs kungsgård hos sin broder Per Otto Taison och dog där 1817. I sitt testamente hade hon bestämt, att fjärdedelen av hennes kvarlåtenskap skulle av kyrkoherden förvaltas och räntan användas till socknens barnskola.

Till år 1835 synas dessa räntemedel ha använts till att betala skolutgiften för de fattigas barn, så att även dessa skulle kunna få undervisning.

Plats för skolhuset hade redan vid enskiftet 1805 uttagits på den gamla slottsplatsen. Det bestämdes, att denna för framtiden skulla förbliva en orubbad allmänning, och i paragraf 13 heter det: "Till skolelev- och fattighus undantages ingen plats; emedan Tyke Brahes Borg anses att därtill kunna användas."

Den 5 juni 1836 antogs den första skolordningen....
1 punkten var Alla barn på ön emottagas i skolan och njuta fri undervisning i stavning, inanläsning, utantill Doctor Lutheri lilla Cateches och Doct. Svebelii förklaring; Bibliska och Svenska Historien samt Geografi, räkna och skriva.

Jag har min farmors Lilla catachesen tryckt 1906 och Regemente för Folkskolor och Småskolor inom S:t Ibbs skoldistrikt i min samling

Lars Joel Fältenborg kom till ön Hven den 21 nov 1861. Han hade tjänst som organist i S:t Ibbs lilla vita kyrka från 1100-talet. Efter en kort tid fick han tjänsten som lärare och föreståndare för skolan.

skolan var till för alla men Bonden Bengt Eliassons tre döttrar var döva. Två hade han träffat på Manilla skolan i Stockholm. Den tredje hette Petronella. När Fältenborg kom till Hven är hon 21 år gammal och saknar på grund av sin dövhet skolutbildning.

Fältenborg var anställd av invånarna på Hven för att undervisa öns barn i folkskolan. Han skötte denna syssla, men samtidigt började han privat undervisa två döva, 21 åriga Petronella Bengtsdotter och 6 åriga Annette Larsson, dotter till en vagnmakare i Landskrona.

Fältenbog instiftar en inrättning han kallar Tysta skolan på Hven 1862 i nov. Han skriver ett omfattande reglemente i 17 paragrafer och nämner sig själv som Direktör.

De döva barnen flyttar in i skolhuset i den delen där Fältenborg bor. Nu undervisar han alla i samma byggnad och sakta med säkert bryter han ner gränserna mellan de hörande och döva barnen. Men detta blir de stopp på.

Efter många turer så lossnar de 1867 för Fältenborg och Tysta skolan har nu 14 elever och Lars Nibelius anställs som hjälpläraren. Hörande och döva får använda skilda rum och skilda delar av gården.

1868 finns det 3 vuxna män
Nr1 Lars Fältenborg 34 år gammal. Hörande. Föreståndare för folkskolan och Tysta skolan
Nr2 Lars Nibelius. 30 år gammal. Hörande. Undervisar både hörande barn i folkskolan och döva barn i Tysta skolan.
Nr3 Carl Julius Dalmer.27 år gammal. Döv. Hjälpläraren för döva barn i Tysta skolan.

Jag rekomenderar er att läsa Görans Skyttes bok Breven från tystnaden.










  • Comments(0)//blog.hveniordochbild.se/#post594

Intermezzo på Hven

HistoriaPosted by Eva Pettersson Sat, August 12, 2017 19:23:12


  • Comments(0)//blog.hveniordochbild.se/#post593

Ven beskrivning 1944

HistoriaPosted by Eva Pettersson Sat, August 12, 2017 19:17:59


  • Comments(0)//blog.hveniordochbild.se/#post592

Möllare Gustav Bengtsson

HistoriaPosted by Eva Pettersson Mon, June 05, 2017 15:55:36

Möllare Gustav Bengtsson

Han är även känd för att vara en påhittig man som hjälpte bönderna med små uppfinningar, som gjorde arbetet enklare.

Han var på Möllan till en bit in på 1930-talet.

Han gjorde även en evighetsmaskin. Ritningarna på denna sägs finnas på Tekniska museet i Stockholm.

Maskinen var tänkt så här: Ett antal kulor gick i en snäckformadbana. Vid nedre ändan föll den ner i ett skovelhjul och när den rörde sig, så föll nästa kula från toppen. Maskinen höll han på med hela sitt liv. Ibland for kulorna sin väg, vilket var lite riskabelt.

1905 då flyget kom sa han -Att kan man flyga, så kan minsjäl en evighetsmaskin gå!

Idag kan man se evighetsmaskinens kulor pryda toppen på vissa grindstolparna på ön. Men Evighetsmaskinen såldes som järnskrot för 35:-, det kom en skuta och hämtade den.

Han hade gjort en i mindre format uppe i Möllarehuset innan han flyttade ner till huset som barnbansbarnen Rudberg



  • Comments(0)//blog.hveniordochbild.se/#post590

Perse'n

HistoriaPosted by Eva Pettersson Mon, June 05, 2017 15:53:16

Perse’n

John William Persson föddes 1872 på Hven. Han bytte efternamn till Perse’n.

Han var duktig på dekorationsmålning. Han har målat taket på Tuna krogens tak. Krogen var tidigare affär. Sofia Svensson som efterträddes av sin dotter Ulla Svensson.

Han försörjde sig som målare. På den tiden var inte konstnärer satta högt i kurs. Så även om han var duktig och hade gått i skolan i Malmö och lärt dekorationsmålning så var det svårt att försörja sig.

Han målade även en hal del dörrar och skåp.

Han målade en tavla som hängde i Missionshuset, den skänktes senare till Allhelgona kyrkan och hängde där. Nu vet jag inte var den hänger.

Han har gjort målningar på Östanlid.

Och han har målat Appolo på Uranienborgs skolans vind.

Han målade även taket på Nya Kyrkan, Allhelgonakyrkan som i dag är Tycho Brahe musseet. Det är mycket vackert med det blåa valvet i främre delen av kyrkan där altaret har varit. De är många små stjärnor i de blåa.

De syns nu som en stjärnhimmel tillsammans med Tycho Brahes liv.



  • Comments(0)//blog.hveniordochbild.se/#post588

Tycho Brahe Museet

HistoriaPosted by Eva Pettersson Mon, June 05, 2017 15:52:12

Museet blev färdigt 1931 och invigdes. Där visades upp delar av Tycko Brahes liv på Hven. Det har hela tiden utvecklats men gått väldigt sakta.

Tjugo år senare grävdes Stjärneborg ut och blev försett med koppar kupoler. Då kunde man utifrån genom fönster titta ner på utgrävningarna.

I dag är där öppet för en interaktivvisning av Tycho Brahes forskning. Mycket fint gjord och väl värt ett besök.

I samband med att Allhelgona kyrkan avkristnades vid en gudstjänst i nov 2003 och försäljningen för 1 krona till Statens fastighetsverk. Det börjades renoveras och byggas om till ett museum. I dag kan Hven stoltsera med en mycket fin utställning om Tycho Brahes liv på ön. Här finns föremål, texter och filmer som på ett fint sätt visar historien.

Den 29 april 2005 inviger Kronprinsessan Viktoria de nya Tycho Brahe museet.

http://www.tychobrahe.com/

  • Comments(0)//blog.hveniordochbild.se/#post587

Klockstapeln

HistoriaPosted by Eva Pettersson Mon, June 05, 2017 15:44:58

Klockstapeln som står i Möllebacken byggdes under 1720-talet.

Då låg alla gårdarna i Byn och det var viktigt att de hörde klockorna. Man ringde vid gudstjänst, begravning och om det började brinna. När enskiftet gjordes i början av 1900-talet så flyttade man ut gårdarna över ön.

Jag vet inte säkert var klockan som först hängde i Klockstapeln kommer ifrån, det går att läsa olika. Men troligen har klockan suttit i Gamla kyrkan och blivit flyttad.

Men i mittel på 1700-talet så bärgades ett fartyg ”Freden af Westervik” och då bärgades en klocka som sattes i Gamla Kyrkan. I dag hänger den i Vapenhuset.

När nya kyrkan byggdes 1898 så flyttades klockan från Klockstapeln dit. Den är gjord av Andreas Wetterholtz i Malmö 1770 och väger 175 kilo. Så var klockan som rimligen hängt i Klockstapeln 1720 – 1770 är vet jag inte. Är där någon av er läsare som vet får ni gärna berätta.

I dag i Gamla kyrkan hänger 2 klockor, Lillklockan från 1750 som varit utlånad till Stora Hammars kyrka men köptes tillbaka efter kriget 1947 för 650:-

Storklockan har Gamla kyrkans vänner köpt 1976. Den väger 150 kilo och har en inskrift ”Ära vare Gud i höjden”



  • Comments(0)//blog.hveniordochbild.se/#post584

Minnessten på Vallen

HistoriaPosted by Eva Pettersson Mon, June 05, 2017 15:43:47

Minnesstenen på Vallen vid Tycho Brahe området

I flera hundra år hade bönderna varit Kronoskattbönder under Kungsgården, de hade en betungande skyldighet att utföra dagsverken på Kungsgården – 45 mans- och 22 hästdagsverken för huvuddelen av gårdarna.

Den skyldigheten bestod ända till mitten av 1800-talet, trots upprepade protester.

Många gånger under åren framförde bönderna sin ohållbara situation.

Den svenska kungafamiljen, Oscar I, med drottning och barn, tillbringade sommaren 1846 en månad i Helsingborg.

Kyrkoboken i S:t Ibb berättar: ”Vid detta besök uppmärksammades den kvarlevande dagsverksskyldigheten och 1848 befriades bönderna härifrån och fick i stället betala en årlig ”ränta i spannmål.”

Det berättas på ön om tre rådiga Hvenbor, nämligen Christan Jönsson, Hans Olsson och Paul Olsson som åkte till Helsingborg och blev utlovade att pata med Kungen, på Hven, vid hans besök några dagar senare.

När Kungen kom till Uraniborg ruinerna så stod de tre Hvenborna redan där och väntade. Oscar 1 lyssnade och sa att han själv inte kunde bestämma men att han skulle verka för saken.

Senare under året framförde bönderna sitt ärende till Riksdagen och nu ledde det till att man började utreda ärendet.

De tacksamma bönderna reste en minnessten vid slottsplatsen med texten ”Till åminnelse af Hans Maj:t Konung Oskar I:s och kungl. familjens nådiga besök här den 30 juli 1846, då grunden lades till kongl. res. den 22 dec. 1848”.



  • Comments(0)//blog.hveniordochbild.se/#post583

Många slantar satsas på Ven-industrin

HistoriaPosted by Eva Pettersson Fri, August 28, 2015 09:28:47

Nyheterna 5 februari 1955

Många slantar satsas på Ven-industrin

Att intresset på Ven för den planerade industrin är stort kan utläsas av den raport som arbetsutredningskommiten på Ven under torsdagen överlämnade till kungliga Ö-utredningskommitten. Av den framgår, att på de teckningslistor för aktieköp, som cirkulerat på ön, många venbor efter råd och lägenhet tecknat belopp varierande mellan 100 och 5000:-, vilket mer ännågot visar det breda intresset.

På detta vis har inkommit ett belopp på omkring 35000:- De återstående 15000:- kronorna finns det gott hopp om att kunna anskaffa. Industrimannen satsar själv 50000:-. Sankt Ibbs kommun har vi som tidigare omtalat beslutat att bygga en lämplig industrilokal för högst 50000:-. Vens tegelbruks AB har för avsikt att upplåta tomtmark.

Vid industri mannens besök här i torsdags enades man om en välbelägen tomt på Tuna nummer 13,således mitt i den s.k byn. Nu avvaktar venborna regeringens beslut i ärendet angående stadsbidraget. Det är venbefolkningens livliga förhoppning att regeringen stöder detta projekt. Man kan säga att stora uppoffringar gjorts av många venbor. På teckningslistorna finns många namn, som för tanken på ordspråket många bäckar små etc.

Vid Nyheternas samtal med arbetsutredningenskommittens ordf. polisman Lindell, framkom även, att planerna på storhotellet går stadigt framåt. Ärendet vandrar fortfarande mellan myndigheterna, så det är för tidigt att uttala sig ännu, men vi får säkerligen anledning att återkomma. Att det är ett storstilat projekt med ett exklusivt storhotell och tidsenlig restaurang kan fastslås, och planerna avancerar snabbt. Det är vår förhoppning att ganska snart få sätta igång ombyggnadsarbetet vid de gamla Maskinhuset vid Norreborg, slutar hr Lindell

Du som tycker detta är intressant, håll ögonen öppna och boka inget annat, söndagen den 13 september. Då kommer där finnas möjlighet att ta del av hur Plastfabrikens uppgång och fall blev på Hven.

På Nämndemansgården kommer finnas föreläsare, foto och en utställning med tidningsklipp och foto som jag gjort.

Varmt välkomna, håll utkik efter tiderna för denna dagen.



  • Comments(0)//blog.hveniordochbild.se/#post568

Vår socken - Sankt Ibb

HistoriaPosted by Eva Pettersson Thu, June 25, 2015 20:35:12
Delar av klipp från NST 7 okt 1968.

Sankt Ibbs socken omfattar ön Ven. Ven ligger ungefär sex kilometer nordväst om Landskrona. Avståndet från ön till Glumslövs backar är 4,5 kilometer och till Själland 8,5 km.

Ön höjer sig på alla sidor brant ur havet upp till 45 meter. den består huvudsakligen av moränlera.
strandbranterna, som kallas för "Backafallen" är minst framträdande på norra sidan. På några ställen har befolkningen försökt odla branterna genom att anlägga små terasser och trädgårdar. strandbranterna innehåller en ypperlig lera. i forna tider lär bönderna på ön här ha haft en mängd små tegelbruk.

enligt uppgifter från sekelskiftet omfattade ön 7,51 kvadratkilometer fördelade på 640 ha åker och odlad jord, 3 ha trädgårdar. Naturlig äng och skog saknas. Kreatursstocken omfattade vid samma tidpunkt 134 hästar, 429 nötkreatur, 175 får, 206 svin, 820 fjäderfän och 10 bisamhällen.

Befolkningsutvecklingen visar följande
1805:404
1810:378
1860:714
1870:736
1880:853
1900:1104
1931:1014
1955:657 invånare

den gamla kyrkan på Hven var under åren 1899-1936 ödekyrkan. 1926 blev den utvändigt satt i stånd och 1936 skedde en behövlig restaurering av kyrkans inre. Dopfunten med snidat lock är från 1600-talet. Altartavlan är utförd av Tobias Gemperle 1578. Bänkinredningen är från 1500-talet och predikstolen från 1700-talet. I koret finns senmedeltida kalkmålningar.



  • Comments(0)//blog.hveniordochbild.se/#post563

Minnesstenen över havets offer avtäckt på Hven 1954

HistoriaPosted by Eva Pettersson Wed, June 24, 2015 20:08:39
NST 8 nov 1954
en högtidlig ceremoni ägde rum på Alla Helgons Dag rum på Hvens kyrkogård invid den gamla kyrkan. Det var avtäckningen av en minnessten, som tests på det område av kyrkogården, där stoftet efter de personer jordats vilkas kroppar under årens lopp flutit i land vid öns stränder eller påträffas i vattnet kring ön.
en ganska snål och skarp höstvind blåste över kyrkogården men solen bröt igenom diset och förgyllde de i höstskrud stående träden, vilka ännu icke helt hunnit att bli avlövade. Kyrkklockorna i den gamla kyrkan sände sina spröda toner ut över de mångomsjungna Backafallen och över den talrika menigheten, som hade samlats för att övervara denna högtid på kyrkogården och hedra de okända döda av skilda nationaliteter, som vilar där i främmande jord. Högtidligheten inleddes med att Hvens kyrkokör under ledning av fru G. forsätter sjöng "Vilken är den stora skatan" varpå följde unisont PS 579:1. Kyrkoherde Sigvard Johansson, talade därefter i anslutning till några bibelord ochberörde anledningen till stenens tillkomst samt förklarade den invigd för sitt ändamål. Sedan stenen blottats följde PS 144:7, varpå ceremonin anslöts med att kyrkokören sjöng "Saliga äro de som ifrån..."
på stenen finnes inskriptionen: " minne av dem havet tog och återgav" . Joh.11:25 - Sv PS 403:9 sistnämnda citat är Wallins psalm.
stilla också mitt stoft må gömmas
i den tysta jordens famn.
må det rum av världen gömmas
där jag vilar utan namn:
rum och namn väl Herren känner,
då han ropar sina vänner.

Under bilden i tidningsklippet står :
den stora stenen, som påträffades vid nedrivningen av gamla prästgården på Hven, har fått en värdig användning som minnessten över havets offer.

Från i dag.

  • Comments(0)//blog.hveniordochbild.se/#post562

ur Jubileumsbladet 1935 tredje och sista delen

HistoriaPosted by Eva Pettersson Wed, June 24, 2015 13:45:43
forts....
på Hven är man förargad. För det första tycker man att ålfiskarena från Ålabodarna och Råå, som satt ut sina bottengarn på mycket olämpliga platser, borde förstå att man icke anser sig ha anledning att hälsa dem välkomna till ett annat åt. Utbytet av ålfisket är sannerligen icke glänsande, och vad som fångas vid öns kuster bör stanna i de egna ryssjorna. Det är att hoppas, att utbölingarna avlägsna sig efter det andra mörkret och aldrig komma åter till fiskevatten, där de inte höra hemma. Man är också förargad över att Alfred Persson i Vadensjö begär 7,000 riksdaler för Backafallen, vilket anses mycket för mycket. Vännen Alfred hyser emellertid en annan uppfattning. Han finner det rent av löjligt att erbjuda honom 1,000 penningar för detta område, som sannerligen icke är så värdelös, som man på sina håll vill göra det till. Alfred Persson har varken lust eller skyldighet att utöva välgörenhet. Vidare tycker man att hamnstyrelsen i Landskrona gärna kunde se till att ångbåtsförbindelserna förbättras i stället för tvärtom. Man anser sig ha orsak att klaga. Ingen nonchalans i fortsättningen. Det är inte bara brudgum och bröllopsgästerna och postsäckar och födoämnen som får vänta. Einar Persson slår näven i bordet och tycker en hel del, och han är ingalunda den enda, som yttrar sig med Höganäs röst. Efter detta torde det stå klart för vännen Ludwig Lindholm att man gärna vill att det skall vidtagas åtgärder från Styrelsens sida..... Naturligtvis tycker den gode Hvenbon åtskilligt annat ; o och får jag bara leva och ha hälsan skall jag återkomma till detta nästa gång vi träffas. Och så lovar vi varandra att-göra-listan det bästa möjliga av nästa år....
undertecknat av Good morning


  • Comments(0)//blog.hveniordochbild.se/#post561

Fortsättning :ur Jubileumsbladet 1935

HistoriaPosted by Eva Pettersson Tue, June 23, 2015 07:42:45
fortsättning från gårdagen:
nyss nämndes de arresterades boplats. Under sommarens strandhugg på ön har jag skådat densamma. Hvens arrestlokalen är ingalunda något Sing-Sing, men det oaktat har den något gemensamt med det beryktade ststsfängelset på Hudsonflodens västra strand: den är otidsenlig, och på grund härav har länsstyrelsen sagt ifrån att det skall byggas ett nytt sinkabirum. Men kommunen vill ha kvar sin gamla kurra, som gör ett så hemtrevligt intryck, och mot vars olika anordningar missdådarna aldrig haft något att andraga. I sitt nuvarande skick framstår lokalen onekligen som en sevärdhet av rang, och därför bör den bevaras, utgöra en pärla i det kostsamma smycke, vars klaraste strålande juvel är Stjärneborg, för att tala med seminarieeleven Ansgarius Petersson-Blomsterbädd. Det är en oskriven lag att övertramp får förekomma på Hven blott under sommaren, av den enkla anledningen att finkan icke kan uppvärmas. Man kan sålunda tala om sommartid på ett visst område därute. Inga internationella förbrytare ha försmäktat inom detta häktelses halvtumsbräder, och på denna plats har man också sluppit se fjärdingsmannen ta blodprov på Andersson för att få klarhet i den dunkla frågan, om fylleri vid ratten kan anses föreligga. Men har fått nöja sig med ett antal rymlingar från fartyg på väg genom Sundet, var jämte överförfriskade intagits för översyn.

fortsättning följer

  • Comments(0)//blog.hveniordochbild.se/#post560

Ur Jubileumsbladet 1935

HistoriaPosted by Eva Pettersson Mon, June 22, 2015 15:46:54
Under de 12 månaderna har en del inträffat på Hven. Magister Thorsen i Köpenhamn och Fysiografiska sällskapet i Lund, representerat av professorerna Hanström och Gissle'n, komma att konkurrera på det havsbiologiska området. Den förstnämnde har hunnit ett par hästlängder före sina medtävlare, idet att hans station redan står färdig, under det att Lundensarna ännu icke avslutat diskussionen i frågan. Den ovanligt snillrika idén att här bygga en miljonrestaurant väntar fortfarande på sin lösning. I våras gick genom hela svenska pressen det sensationella meddelandet att ett funktionalistiskt vidunder, benämnt motorfordon, varit synligt på öns vägar. Vid närmare efterforskning visade det sig emellertid att man icke hade att göra med en bil utan att det gällde en av sockerbolagets gamla traktorer, som köpts in av en lantbrukare. Om en auto kommit farande, hade man nog kunnat säga med Snoilsky i Stenbocks kurir: ur huset tittar bonden med undran och med skräck.
under årens lopp har många optimister sökt tillstånd att här anordna trafik med motordrivna åkdon, men länstyrelsen har besvarat samtliga ansökningar med ett bleklagt nej. Jag tycker att styrelsen är bra hårdhjärtad. Varför inte göra ett försök? Visar det sig att människor och fänad reagera alltför kraftigt, kan man ju dra in licensen. Ingen kan inbilla mig att häst- eller nötkreatur blir skrämt av en framkrypande bil att detsamma galopperar över markerna och till slut störtar sig i havet. Det är naturligtvis inte meningen att bensindrivna fortskaffningsmedel skola susa omkring i dussintal och göra tillvaron olidlig för allmoge och andra. Det får vara nog med kommunal bil eller buss, som kördes stilla och fridfullt, oberoende av terrängförhållandena och vars förare ryter ut sevärdheterna, från Brahe-ruinerna till arrestlokalen. Det synes mig som om kommunalnämnden borde, icke minst av ekonomiska skäl, ingå till Länstyrelsen med hemställan om medgivande till en försökskörning. Resultatet skulle helt säkert icke bli negativt.
fortsättning följer.....





  • Comments(0)//blog.hveniordochbild.se/#post559

Film från 1980

HistoriaPosted by Eva Pettersson Tue, November 04, 2014 14:30:46

Jag blir så glad när jag får ett tips, ett foto, en historia eller en film. Här är allt i ett!

Ett tidsdokument från 1980 som visar hur de var då.

Då var jag 12 år och nu 34 år senare får jag underbara minnen.

Vad sägs om Sankt Ibb eller "Stibban" som vi alltid sa, Gamla trotjänaren Ven, Cykeluthyrningen till höger om Bäckviksbacken, den gamla hundralappen, grusvägar, Jörgens första traktorsläp, Fritidsverksamhet på Västra skola, Vänner som inte finns bland oss längre, tull i bäckviken och tullstaket i Kyrkbacken, Smedjegårdens servering, Golfare, Axel Carlsson mfl

Tack Dan Wenliden smiley det var verkligen ett härligt tidsdokument gjort av bland annat Christina Glaeser smiley smiley

https://www.youtube.com/watch?v=MiydK3zHCxk

Klicka på länken och njut i 29 minuter smiley







  • Comments(0)//blog.hveniordochbild.se/#post495

Hven 1946

HistoriaPosted by Eva Pettersson Tue, October 28, 2014 12:06:08

Ett litet utdrag av Albert Petterssons anteckningsblock som jag fått av hans barnbarn Enzio Pettersson. Detta tidsdokument kommer finnas i sin helhet i min kommande bok.

På andra sidan Landsvägen, mitt emot skolan bor distriktsköterskan i ett lågt gammalt halmtäckt hus från 1700-talet, numera ägt av Vitterhetsakademien. Ett riktigt sagohus med en gammal trädgård i vinkel på baksidan, här vill jag bo: tänker turisten med det är skralt med bekvämligheterna och moderniteterna både i detta och Vens andra små trädgårdsskimrande idylliska hus. Rinnande vatten och badrum finns blott, i några enstaka gårdar, avlopp är det dåligt med. Syster Sigrid Carlsson tar det dock med gott humör, hon trivs på Ven och kuskar ideligen iväg på cykeln i ur och skur och solsken med sin lilla väska.

Hon har mycket att göra ty närmsta doktor bor i Landskrona så läkarhjälp söker inte Hvenborna i onödan. 20 kr plus resan är taxan för läkarens besök. Vid plötsliga fall, som fodra omedelbar Lasarettsvård, försöker man i första hand få tag i någon av öns privata båtar, lyckas inte det rekvireras extra tur från Landskrona vilket är både dyrt och besvärligt och tidsödande





  • Comments(0)//blog.hveniordochbild.se/#post491

När elektriciteten kom till Ön

HistoriaPosted by Eva Pettersson Tue, October 28, 2014 11:51:51

När elektriciteten kom till Ön

1923 0ch 1927 kom frågan om elektrifiering upp men föll igen. Men 1937 kom frågan upp med beslutsamhet och kraft. Det dröjde knappt ett år innan den dåvarande Landshövdingen kunde stå vid Hildesborgs tegelbruk och slå på strömmen som Gud Fader själv ” Varde ljus”- och de var det.

I Bäckviken tändes lamporna och folket som samlats jublade och applåderade.

Totalkostnaden för elektrifieringen beräknades till 145000: - man räknade med att kunna täcka dessa kostnader med abonnemangsavgifterna. Det var många som ville vara med, med tanke på att det kostat 40:- om året för att hålla batteriladdning och anodbatterier till radion så kunde man nu glädja sig åt att för dom pengarna kunde man lysa upp lägenheten hela året.

De allra flesta ville gärna ha el som t.ex. tegelbruken, telefonstation, fyrarna, smedjan, bageri, affär och serveringar och naturligtvis gårdar och andra hushåll var mycket glada över att kunna trycka på den ”magiska” knappen.

Med tanke på andra världskrigets framfart så var det nog tur att vi fick hit strömmen då



  • Comments(0)//blog.hveniordochbild.se/#post490

Vykort från svunna tider

HistoriaPosted by Eva Pettersson Mon, September 22, 2014 21:19:56


  • Comments(0)//blog.hveniordochbild.se/#post483

8 sep 1938 Kabeln till Hven

HistoriaPosted by Eva Pettersson Tue, September 09, 2014 19:57:36

Ett inte precis alldagligt arbete har de som besökt Landskrona hamn fått se. Det är lossningen av en specialbyggd järnvägsvagn och inlastning på pråm av den Sieverts Kabelverk i Sundbyberg levererade starkströmskabeln, som skall läggas ut från Hildesborgs tegelbruk till Hakens fyr på Hven

En oljemotor har varit uppmonterad vid sidan om den stora sexaxliga järnvägsvagnen och genom en kedja har trumman med kabeln vevats runt och sedan har en hel del arbetare haft ett verkligt grovgöra med att få kabeln ned i en pråm, där den lagts i stora slingor. Det är den första starkströmskabel, som behövts omlastas på detta sätt i Sverige. Den från Sundbyberg hit bogserade pråmen "Kåve" av Ramsö, som lastar ungefär 90 ton, hade vid Sivevets Kabelverk försätts med anordningar för kabelns utläggande i Öresund.

Kabelns vikt är 50,196 kg och längden 5,102 meter. I går kväll var hela kabeln lastad ombord, och om vädret tillåter skall man på fredags morgon börja utläggningen, som beräknas ta hela dagen i anspråk.

Särskilda anordningar måste vidtagas, innan kabeln kan föras iland vid Hildesborg, där kusten är mycket långgrund. Pråmen förankras så nära land den kan flyta, varpå wire kopplas till ena ändan på kabeln, vilken med ett spel på land släpas på flottar och rullar in på kusten. Nedgrävandet kommer att göras senare. Därpå bogseras pråmen sakta mot Hven, och kabeln lägges i svaga bukter på sjöbotten, vilken på det djupaste stället ligger 42 meter under vattenytan.





  • Comments(0)//blog.hveniordochbild.se/#post476

Tyko Brahe-museum 1916

HistoriaPosted by Eva Pettersson Sat, August 16, 2014 18:48:07

Måndagen 24 oktober 1966 " Ur NST-PRESSEN för 50 år sedan".

Ett Tyko Brahe-museum på Hven.

Sankt Ibbs Gamla ståtliga kyrka på Hven har länge stått tom och oanvänd. En ny kyrka uppfördes för ett tjugotal år sedan längre in på ön, vilken sedan dess använts af Hvenborna. Sedan dess har man icke rätt vetat vad man skall göra med den gamla kyrkan. Nu uppges emellertid vederbörande myndigheter ha kommit på en god ide för kyrkans användning till ett ändamål, som är densamma värdig.

Det är nämligen meningen att omdana den till ett Tyko Brahe-museum till minne av den stora Uranienborgs-austronomen

Kan tillägga att Gamla Kyrkan kallades Ödekyrkan fram till renoveringen 1938



  • Comments(0)//blog.hveniordochbild.se/#post470

Västra Fyren 1891

HistoriaPosted by Eva Pettersson Sat, August 16, 2014 17:26:35

Jag har frågat många om när Västra Fyren flyttades... Men ingen har kunnat säga säkert...

I dag när jag satt och titta i de gamla tidningsklippen så hittade jag följande

6 oktober 1966 "Hälsningborgs Dagblad för 75 år sedan"


Kyrkbackens Fyr på Hven har under sommaren undergått ombyggnad och flyttats något längre inåt. Den hotades med att undermineras af havets inskränkningar. I torsdags tändes fyren för första gången på den nya platsen.

Så med hjälp av gamla tidningsklipp kan jag säga att fyren flyttades sommaren 1891 och tändes på nya platsen i början av oktober samma år.

Någon som vet hur många meter som har rasat sedan dess....



  • Comments(0)//blog.hveniordochbild.se/#post469

Branden 1931 på Gamlegård

HistoriaPosted by Eva Pettersson Wed, August 06, 2014 19:37:00

När man då läser ett klipp från 1931

Gamlegården på Hven finnes ej mer! Strax före klockan 4 i går eftermiddag observerade nämligen de badande vid stranden och de flanerande vid "Linjen" väldiga rökmassor, som steg upp över den annars så fridfulla "gröna ön" och då och då sågs eldflammorna blanda sig med röken.

Det var en av Hvens äldsta och mest bekanta gårdar som härjades av den röda hanen, nämligen gården n:r 7 Tuna även kallad Gamlegården, Ägare var Lantbrukare Anton Persson som övertog gården för 2-3 år sedan.

Av den stora , kringbyggda gården återstod vid vår ankomst endast murarna och de över 100 år gamla boningshuset, medan stall och ladugårdsbyggnaderna voro totalt nedbrunna.

De hela var överståndet på ca en timmes tid. Vid halv 4 tiden observerade gårdens ägare då han kom ut på gården, att en länga, där bland annat tvättstugan är belägen, stod i lågor och när han rusat upp på vinden och fått tag i en där hängande "Custos-spruta" slog lågorna upp på ett flertal ställen.

Han ringde där på upp Kyrkovaktmästaren, som genom klämtning i klockorna samlade Hvens frivilliga brandkår. Innan denna blev samlad och de två sprutorna mestadels hästskjutsar transporterades till platsen hade dock åtskillig tid förflutit och då sprutorna började sitt arbete återstod inte mycket att rädda. Tvenne märgelgropar intill gården tömdes nästan på vatten, ty förutom de förstnämnda sprutorna deltog även 1 spruta från tegelbruket och en mindre från Kungsgården.


I dag finns http://www.alltomven.se/ här




  • Comments(0)//blog.hveniordochbild.se/#post467

Hvens frivilliga brandkår fyller 100 år

HistoriaPosted by Eva Pettersson Sat, June 28, 2014 14:54:07

Den 5 Juli, nästa lördag, fyller Hvens Frivilliga brandkår 100 år. Detta kommer firas med diverse aktiviteter. Bland annat kommer Hvens första brandbil hit.... första gången brandbilen, som är av årsmodell 1931, kom till Hven var 1939, samma år som kriget bröt ut...

Innan dess hade man bara handkraft spruta....

Olanderska tegelbruket brann 1914 och efter de så beslöt man undersöka hur många som var intresserade av ett brandvärn. Man fick teckna sig för medlemskap, de kostade 2:- om året och nästan 100 personer skrev på.

På den tiden bodde här knappt 1200 personer, så folk var lite skeptiska till de här med brandkår och det kostade ju pengar, varje år.

1959 brann AB Hven-plast. Byggnaden brann ner till grunden förutom kontorsdelen. Man lyckades inte släcka, men man lyckades kyla Möllan som användes till att mala böndernas säd. Den var vid tillfället full med både mald och omald säd.

Flera gånger från 1959 och framåt begärde man få en nystation på Hven men ärendet bordlades hela tiden.

1969 fick Hvens 15 frivilliga brandmän nog!

De talade om att de sa upp sig den 1 juli med verkan årsskiftet 1970/71 om inte Landskrona kommun medverkade till att ändamålsenlig brandstation byggs under 1970.

De skrev även: I dagens brandstation, kyrkans ekonomibyggnad, är klimatet så dåligt att materialet blir förstört av otäthet och fukt. Brandbilen måste köras ut innan brandmännen kommer åt sina uniformer och de tar onödigt mycket tid.

De blev ett snabbt svar. På fastighetskontoret i Landskrona har de pågått en utredning för att lösa flera lokalfrågor för de kommunala verksamheterna.

Plats för den nya brandstationen blir invid Hven-gården, där Plastfabriken låg.

1971 kunde brandmännen konstatera att byggnaden stod och lyste vitt på grunden av den plastfabrik som 1959 brann ner och lämnade endast betongplattan och kontorsdelen kvar.

Lagom till invigningen av de nya lokalerna fick Hven en ny brandbil. Den nya brandbilen har plats för 7 personer inne och är försedd med tank och annan modern utrustning.

1976 års årsmöte beslöt för första gången i kårens historia utse rökdykare i kårmedlemmarna Bertil Rasmusson och Rolf Knutsson med Lars Nilsson Tuna by, som ersättare. Utrustning skaffades till dessa två.

Nu hade emellertid brandchefen i Landskrona brandförsvar med skärpa betonat att man borde utse ett ökat antal rökdykare .Frågan blev livligt diskuterad men man beslöt att öka antalet rökdykare till 5. De blev Jan Bengtsson, John Billberg och Arne Pettersson som blev tillvalda.

Boka in Lördagen den 5 Juli för brandkårens arrangemang. Hoppas du även hinner med den årliga Loppisen på Nämndemansgården och Prebens Pågar på kvällen i Gamlegårds Lada :)





  • Comments(0)//blog.hveniordochbild.se/#post450

Fabrik på Hven

HistoriaPosted by Eva Pettersson Sat, May 31, 2014 07:33:42

Under hösten 1955 började Sankt Ibbs kommun bygget av en industri lokal som skulle hyras av AB Hvenplast.

Den byggdes av Hvenbor, de fanns endast två byggnadssnickare, de andra hade ingen utblidning inom snickeri. Men människorna på Ön hade blivit "allmöjligmän". Först på tegelbruken, senare vägbyggen och byggnadsreperationer, bondgårdar och skutor.

De gjorde att de hanterade hammare, spade och lantbruksgöromål lika bra som mursleven.

Man gjorde allahanda plastkar bland annat de som vanligen användes till tvättvagnar. Dessa köptes av Svenska Slakteriförbundet.

Senare gjorde man bilkarossen Fulda och Plastbåt.

I princip Världsnyheten: Plastdörrar men mer om detta en annan dag.......







  • Comments(0)//blog.hveniordochbild.se/#post438

Gamla foto

HistoriaPosted by Eva Pettersson Sun, April 06, 2014 15:41:23

Hej denna veckan har jag varit hemma hos flera och pratat, fått ta del av gamla minnen och en massa foto. Det finns verkligen snälla människor som delar med sig till oss andra!

Titta och njut

Min morfar, Sverker Strandberg, hjälper till att riva gamla prästgården. De som numera är Prästasvängen och leket.

Gamla Prästgården

Tearosen

Kyrkbackens Handelsförening

Kalle Olausson

Det kommer flera...snart

  • Comments(0)//blog.hveniordochbild.se/#post418

Skolans regemente 1903, Sankt ibbs skoldistrikt

HistoriaPosted by Eva Pettersson Fri, March 28, 2014 09:49:28

I Reglemente för Folkskolor och småskolor inom S:t Ibbs skoldistrikt 1903

Står bland annat följande att läsa:

Att aktningsfullt, bemöta skolrådets ordförande och ledamöter, vederbörande tillsyningsmän med flera, visa aktning och lydnad för sina lärare och utan gensägelse eller motstånd mottaga deras föreskrifter, tilltal eller bestraffningar.

Att på bestämd tid infinna sig i skolan, rent och snyggt klädd och med nödiga böcker och skolsaker försedd

Att med uppmärksamhet följa undervisningen samt flitigt och noggrant fullfölja ålagt arbete.

När även detta blev för litet så beslöt man bygga två hus, var av det ena står kvar i dag och används till Uranienborgs skolans elever.

Den andra byggnaden revs 1958.



  • Comments(0)//blog.hveniordochbild.se/#post415

Kyrkbackens strandskydd 1948

HistoriaPosted by Eva Pettersson Sat, January 11, 2014 12:08:06

16 februari 1951 Tidningsurklipp

Havet slukar strandbrinken – underminerar husen

Ett nytt ”Surteras” hotar ett femtiotal fastigheter strax söder om Kyrkbackens hamn på Ven, där strandbrinken undan för undan spolas ut i havet. Husen kommer allt närmre havet. Hyresgästerna i de hotade fastigheterna fruktar nu de väst- och nordvästliga vindarna som sätter in under sensommaren och hösten, de kan leda till att de primitiva strandskydden helt spolas bort och husen blir underminerade.

Man minns allt för väl stormen i slutet på oktober 1948 som tog sig in i trädgårdarna och slukade stora jordmassor och drev havet närmre husen.

Det var de sista verkliga katastrof tillfället, men varje gång vid högt vatten och väst- nordväst storm så går folket i fruktan ska strandskyddet hålla denna gång.

Hyresgästerna i det aktuella området uppvaktade kommunala myndigheter efter rasen, redan den 25 oktober 1948 var det uppe på kommunfullmäktiges sammanträde (Då var Hven fortfarande egen kommun). Efter överläggning beslutade fullmäktige att tillsätta en kommitté att ha hand om utredningen, och vid ett senare tillfälle kallades samtliga de berörda fastighetsägarna till ett sammanträde vid Kyrkbacken för att närmare gå igenom frågan. Det beslöts att skydd skulle ordnas genom det allmännas försorg, och sedan vidtogs omfattande undersökningar av länsstyrelsen, vägförvaltningen och kungliga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Det resulterade så småningom i att Länsstyrelsen och vägförvaltningen gjorde en kostnadsberäkning, som belöpte sig på 92 000: -

Men varifrån skulle man få så mycket pengar? Hyresgästerna i de hotade fastigheterna saknade ekonomiska förutsättningar att hjälpa till, och kommunen själv har heller inte skattekraft som erfordras att klara av den ekonomiska sidan av företaget. Hoppet står nu till stadsmakterna, och i dagarna har också inrikesministern Mossberg föreslagit 90 000: - till hjälp till strandskyddet.

När kommunstyrelsen hade sitt senaste möte 28 januari i år förelåg förslaget som extraärende på listan, och enligt detta skulle kommunen förbinda sig att betala merkostnaden dvs. efter kostnadsberäkningar 2000 kr. Ärendet hade emellertid kommit försent till fullmäktige, och man kunde inte fatta beslut, men vid den extra diskussionen som följde uttalade sig de flesta ledamöterna för att kommunen skulle betala merkostnaderna. Men fullmäktigeordföranden Eric Nilsson är emellertid en försiktig general, och trots att han förstår att sätts värde på stadsbidraget och de möjligheter till arbetstillfälle, som bygget skapar, vill han inte göra några förhastade beslut.

-Det kan ju under tiden arbetet med strandskyddet pågår inträffa någon katastrof av endera slaget och spoliera maskiner och arbeten för betydande summor, och då är det kommunen som får sitta emellan, menar han på.

Men invånarna i de hotade husen hoppas givetvis på att arbetena med strandskydden skall kunna sätta igång så fort som möjligt, ty det är minsann nervpåfrestande nog att se hur avståndet mellan havet och fastigheterna de senaste åren krympt samman betydligt.

- Det är nästan som i Surte tycker fru Anna Andersson, som själv bor i ett av husen. Här äter havet djupt in i stranden varenda gång det är högvatten. 1948 kom det ända upp till huset, trots att inte vårt hus ligger så illa till. Men det är precis som om vattnet skulle fått större möjlighet att suga med sig sanden sedan man byggde de här strandforten.

-Varför kan man inte bygga en rejäl vågbrytare, undrar Olga Nilsson, som bor i ett av de mest utsatta husen. Fru Nilsson har bott i det nuvarande strandhuset i 13 år nu och hon kan peka ut hur mycket havet ryckt närmre under åren. Jag minns väl den 24 oktober 1948 mycket väl, berättar hon; Det blåste eller kanske stormade friskt den dagen och havet vällde fram högre och högre i strandvallen, och tog med sig ett stort stycke jord och sand varenda gång.

Vi hade en liten stenbarriär, men den förslog inte långt utan vattnet trängde upp på vägen, och alla som skulle hit fick gå genom grannens tomt. Efter den händelsen lät min pojke gjuta en kraftig mur i strandvallen, men vem vet om den håller för påfrestningarna. Jag hoppas nu verkligen att det blir något gjort för annars kan man minsann inte bo kvar här längre.

-Tre verkliga katastrof tillfällen har det varit här på ön berättar skeppare Erik Svensson, som bott vid Kyrkbackens hamn i 40 år- Det första var julstormen 1902, och sedan hade vi 1921 och nu som sagt 1948. Här hade vi vatten ända upp till grindstolparna och strandbrinken raserades. Men nu de sista åren har de inte varit så farligt, men man kan ju aldrig vara säker. Det brukar vara värst fram på höstkanten.

Vad kan man göra för att förhindra en katastrof? Av alla de undersökningar som gjorts så har man kommit fram till den uppfattningen att ett sk omvänt filter är den bästa lösningen säger fullmäktigeordförande Erik Nilsson. Ett sådant filter består av sand, grus, makadam och sten, och underst lägges ett ca 5 cm tjockt sandskickt, däröver ett 10 cm tjockt grusskickt, därpå makadam och överst sten. Det är samma system, som man använde när man uppförde de olika strandforten, och det har ju visat sig att de utmärkt har stått emot alla påfrestningar från Havet.

Arwast

Bilder från stormen 24 oktober 1948, den går att jämföra med Sven 6 december 2013



  • Comments(0)//blog.hveniordochbild.se/#post392

Hugo trädgårdsmästare

HistoriaPosted by Eva Pettersson Tue, October 08, 2013 19:52:55

Ja det gick inte att köra på markerna med bilen så då fick det bli en traktor. Jag hade inte körkort heller, i början. Det var då när Sverker Strandberg jobbade här. Han hade körkort så han körde och jag, Hugo, var med och handlade. Sedan tog jag körkort. Sverker jobbade här i några somrar. 4-5 års tid.

Kalle Jannesson har också jobbat här. Det var han som var med och byggde ett av växthusen. Då stod tegelbruket stilla. Det stod på vintern men Kalle var här även på sommaren. Elli hjälpte oss att plocka bär och grönsaker. (Kalle Jannessons fru.) Det var innan de byggde sitt hus. De bodde där borta hos Kuno Chrlstenssons, i farmors stuga.

Vi fick ju köpa in en del och det kom med morgonbåten från Landskrona. Vi handlade från Hansarna och Rudolf Rasmusson. Så när jag hade varit vid Bäckviken så hade fruarna sagt till sina barn att nu väntar ni till Hugo kommer och så köper ni det och det. Fruarna var inte där, de var tex i betorna. Så stod ungarna där och väntade och när jag kom så sade de nu kommer Hugo. Därför visste ingen vad jag hette i efternamn.

Margit. Vid den tiden fanns det en radiochef som hette Hugo i efternamn. Så det fanns en del som trodde att vi var släkt.

Vi började med att köra runt och sälja med häst och vagn.

Vi började 1932. Far hade odlat grönsaker och på hösten körde han runt och sålde, då köpte folk sitt vinterförråd. Sen fortsatte Hugo med, men så blev det fler och fler sommargäster så då körde vi hela sommaren.

Från staden köpte vi tex blomkål, äpplen, apelsiner, citroner och annat också, då inte vårt eget räckte till. Äpplen var Granny Smit, det tyckte folk om, gröna äpplen.

Folk Ville ha lite sortering så vi köpte in en del.

Från början så sprutade man inte på markerna. Far han sprutade på fruktträden, det var allt.

VI har aldrig sprutat på någonting. När det var mest aktuellt med sprutning så började folk snacka om att det var farligt. Jag vidhöll att det var farligt och sprutade inte. Folk var inte klara över vad de gjorde. Men jag vågade inte framhålla att mina grejor var klara över att vårt var obesprutat så det behövde jag Inte framhålla. Vi använde gödning. Med sådana grejor i som vi visste var godkända.

Frågare: Sedan så blev du kändis I tidningarna om hur man odlar obesprutat.

Ja det kom senare. Och jag var så ny i gemet så att jag kunde inte tiga om vad som var farligt och inte.

Om man sätter två rader lök så kan man sätta morötter vid sidan om. Så går ingen morotsfluga dit. Det är ett annat litet knep.

Vi hade plantor till sommarblommor hela tiden. Men när vi byggde växthus så blev det mer blommor. Pelagonier och Begonier.

Så sålde vi plantskoleväxter. Vi sålde för plantskolan i Asmundtorp.

Det var när Tore Persson hade den. En del tog vi fram själv. Tore Perssons far hade varit inkallad på Hven. Så en dag när Hugo mötte honom i stan, så sade han att du kan väl ta hem från Tore och sälja. Och så blev det. Det var under 40-50 talet.

De exotiska växterna började vi med då folk började resa. Tex så reste Gösta Alm mycket och han hittade plantor och frö som han kom med. Så satte vi det. Och delade på det som kom upp. Så var det reseledare som kom, och även andra hade med sig frö.

VI odlade själv julgranar. De granarna som står där uppe har jag satt 1932. Jag köpte fröer från Holland. Hugo Johansson i trädgården

  • Comments(0)//blog.hveniordochbild.se/#post348

Frälsningsarmen 1880....

HistoriaPosted by Eva Pettersson Wed, July 10, 2013 10:30:59

Frälsningsarmén var en av de väckelserörelser som under 1800-talets senare del kom till Hven.

Så kom det sig att löjtnant Elisabeth Liljegren vid jultiden 1889 fick sin kaptens order att fara till Hven. På själva julafton gav hon sig iväg. Med sig hade hon en kvinnlig metodistvän och en nyfrälst man, som tidigare tillhört det vi i dag kallar a-laget.

På ångbåten som trafikerade Hven kostade biljetten 50 öre per person, pengar som kunde sparas, tyckte löjtnanten. Hon och hennes sällskap gav sig i stället iväg i en öppen fiskebåt, där de blivit lovade en fri Överresa av ett par fiskarpojkar från Hven. På grund av motvind och att de något ”helgglada’ pojkarna klantade till det, drev båten omkring i timmar innan de vid skymningstid nådde ön. Löjtnanten ångrade bittert, att hon givit sig ut på denna äventyrliga seglats

När de kom i land visste de inte var de skulle bli av på de första gårdarna fick de nej men på Nämndemansgården som för hette Karhojagården blev dom välkomna. De fick dela julematen med folket på gården och de fick löfte om att hålla julotta i salen.

1890 kom Frälsningsarmen till ön och först ”hyrde” man in sig innan man fick en bit mark att bygga på, nu mera huserar Kulturhuset i Frälsningsarmens hus. Kårens medlemmar stod själva för hela jobbet. Teglet fick man köpa billigt från öns tegelbruk.

De två manliga officerare som kom hit fick jobba på Tegelbruket för att klara sin försörjning.

Många historier från Frälsningsarmen har jag hört och läst om. Det som är genomgående är att det var glada, vänliga och trevliga möten och aktiviteter som fanns här.

De årliga auktionerna, kommer många ihåg.


i dag finns Vens Kulturhus här www.venskulturhus.se



  • Comments(0)//blog.hveniordochbild.se/#post296

Repris: Film 1967

HistoriaPosted by Eva Pettersson Mon, July 08, 2013 17:32:01

Jag prövar lägga en direkt länk till filmen många frågat efter om Hven 1967

http://euscreen.eu/play.jsp?id=EUS_5784366E49334429AF3AE1116450288B

Jag hoppas det fungerar, annars maila mig på eva.pettersson@hvenbo.se

Detta är ingen film jag har lagt upp utan den finns någonstans i "datarymden"

  • Comments(0)//blog.hveniordochbild.se/#post295